texter från avgiftningen.

8/2 2009

Med fötterna på golvet går jag framåt men jag färdas bakåt.
Marken borde vara fast men rämnar under mig.
Väggarna går som i vågor och kommer allt närmre.
Med kniven hugger jag om och om igen.
Salta tårar droppar från mina kinder.
Jag hör ett skrik, är det mitt?
Dimman tätnar, förnuftet ersätts av ångestskrik som svävar genom den trögflytande luften
som inte längre är lätt att andas.
Med klor drar dom ut den sista magin.

--- ---- ---- ---- ---- ---- ----- ----- --- --- ---- ---- ----- ---- ----

Ditt tålamod är oändligt, ditt hjärta är av stål om än fyllt med känslor.
Du står vid min sida som ingen annan.
Lille vän du skriker av närhetsbehov .
Jag kan inte uppfylla dina krav, men jag vill.
Jag vill strö min magi över dig så du ser, så du kan se in i mina dimensioner.
Du döljer dina svarta sidor med en perfektion som sällan skådas.
Dina läppar vill möta mina och jag önskar jag kunde lätta ditt tunga sinne.
Jag ska visa dig magi baby, du ska få se.