Jaha en lång dag och jag lyckas glömma halva dagen.
vaknade,för jag lyckades somna(!!) gjorde te och insåg att mjölken var slut,tog mina piller, tog på mig kläder och gick ut till bussen.Med Alex hjälp lyckades jag ta mig till Maria Malmö och väl där får jag träffa en jättesnäll sjuksköterska, en man. Han sa att jag skulle få en tid nästa onsdag ( men det uppfattade inte jag först) till deras läkare. Och då frågade jag honom "Men vad fan ska jag göra nu då?Ska jag gå tillbaks till beroende centrum?" Och det skulle jag, så för att inte tveka eller vända och springa sticker jag och Alex dit direkt.Jag, förvirrad och väldigt nära att förlora förståndet babblar på om energidricka och att tändaren är sönder.
Och bristen på affärer var sjuk.Där vid dalaplan, fanns bara polska affärer och kebab ställen.
Han skulle tvinga mig att äta så han beställde grillspett som jag tog någon tugga av.
Sen precis vid beroendecentrum kommer Manu ut! En trevlig överraskning.
Sedan kom då den långa väntan på läkaren. Fick prata med en skötare som skrev in mig, han ville även leta igenom min väska på jakt efter knark,piller eller vapen.
Han frågade extra "Du har väl inget farligt på dig nu?" och jag kunde inte ljuga, jag insåg att jag hade några rakblad så jag tog fram dom, trodde det var alla men hittade ett till i en hemlig ficka.
Sedan trodde jag verkligen att det var alla, men nejdå han hittade minsann ett till :p
När läkaren väl kom var jag så desperat av cigg brist och abstinens att jag tog en snus som jag då var tvungen att slänga.
Läkaren sa att dom inte hade platser lediga och han ville skicka tillbaks mig till Maria Malmö så jag skulle få träffa deras läkare om två dagar alltså på onsdag(redan där lät det skumt) och så gav han mig piller.
Imovane och Tegretol, tegretol mot kramp eftersom jag tagit benzo i mer än 6 mån.
Fick även det flytande först, det var äckligt som fan.
Sedan kommer den eviga väntan på pillrena, till slut kommer en sköterska och frågar om jag vill ha kaffe och jag tänker "sure,vad som helst som tar bort denna äckliga smaken"
När hon kommer med pillrena berättar jag för henne att jag ska träffa en läkare om två dagar.
Då säger hon "nej men läkarna där är på kurs på onsdag". Jag grips av en inre panik och frågar henne vad jag ska göra. Hon skulle prata med läkaren jag träffade men han hade gått hem självklart. (Tough Luck!!!) Så vi kom fram till att hon skulle snacka med honom imorgon och sedan ringa mig vid 1. Hoppas verkligen att hon inte glömmer!!!!!

Sen tog jag mina piller och stack.insåg att jag inte hade någon tändare,köpte en i en affär som jag faktiskt hittade skumt nog.Fick en komplimang för mitt äckliga slitna hår.
Sticker hem till min far där jag beklagar mig för min bror högt och länge , springer omkring och halv skriker. Sedan skulle jag då träffa Jussi, jag har inte träffat henne på nästan ett halvår.Jag minns inte ens varför jag "hatade" henne, eller som hon själv sa, typ hey,jag hatar ju inte henne.
Trodde det skulle bli skumt, men på något sätt gick det hur bra som helst.

Nu sitter jag här och måste klara mig genom natten.
Ångesten river och biter.Lugnande fick jag ju inte.
Vem är jag utan allt skit i kroppen?
Man blir lite nyfiken.Det var så längesedan man var nykter.
Så längesen jag inte gick på piller.Jag undrar nu,har jag förlorat mig själv?

01:19
ja då får man väl ligga och vrida sig i sängen ett tag och hoppas på sömn.