it's easier to run.

Jag var på beroende centrum akut i torsdags...Men det enda dom gjorde var att hänvisa mig till Maria Malmö och jag var så uppgiven att jag inte ens började skrika på honom.
Det är fan ta mig AKUT!! Men självklart skickade dom hem mig.
Helvetet fortsätter, och jag fortsätter. Trodde han verkligen att jag skulle våga komma in igen?
Jag vet att jag måste ta mig dit, men det är fan svårt. Det tog tillräckligt av mitt mod att gå in i byggnad 90, hur ska jag våga igen?Det är så mycket lättare att fly.
Jag är dessutom bra på det.Jag har gått ner 2-3 kilo och väger nu igen 43 kilo.
Wtf!! Ja jag klagar inte, men det är nog inte bra om jag går ner mer än så.
Jag vet verkligen inte vad jag ska göra.
Allting är i obalans bara för jag inte har mina benzo. Jag pallar inte abstinensen.
Nu ska jag ut och ta en tur in i förstörelsen igen. precis som vanligt.

Jag går sönder!!

Galenskapen har ingen början och inget slut.
Detta slutar inte.Det finns ingen början och definitivt inget slut.
Det är som en enda lång utdragen panikartad dag som inte slutar.
It goes on and on and on.
Vågar inte be om hjälp då jag inte vet om jag vill sluta.
Gråter maktlöst med en ständigt växande panik i bröstet.
Jag vet att inget kan lugna mig.Jag har inget lugnande och det verkar som förra nattens galenskap kommer upprepas igen.Det gör ont att andas, det kryper i hela kroppen i fingrarna speciellt, jag är inte i verkligheten och jag ser som en dimma.Jag försöker koncentrera mig på att inte skrika.
Jag har numret till beroendecentrums akut nu, och Mannu rådde mig att gå dit.
Jag vill bara gråta ännu mera när jag ser numret, min egna lilla skatt.Min hemliga skatt.
Ingen ser igenom, men jag är sjukt desperat.Just nu vill jag bara lägga mig på marken och skrika efter benzo.Skrika efter vad som helst som tar bort detta.
Funderar på alla piller i medicinlådan, undrar just om dom skulle ha någon effekt...om jag tog alla?Funderar på att skära, bränna, bita, riva.
Jag vågar inte berätta om mina problem.Jag vågar inte jag skäms.Jag skäms verkligen.
Tårarna rinner och jag går sönder nu.Jag går itu.JAG GÅR SÖNDER NU.
Det enda jag vill göra är att proppa mig full av benzo,morfin och röka.
Jag vill försvinna, jag vill dämpa ångesten,jag vill inte inte inte inte mer nu.
Och det finns inget jag kan göra säger dom.Dom upprepar hur det är lönlöst,hur jag inte kommer kunna leva.Håll käften!
psyk-bryt!!!!!!!!!!!!!!
Jag lutar mig över toaletten och all mat kommer upp igen.
Jag orkar inte mera nu, jag behöver något vad som helst.
Jag håller på att bli förlorad.

My empty bottle < 3

madness.

Jag bara knarkar och knarkar. Allting faller runt mig.
Vad ska jag göra jag kan inte sluta.Vill inte kanske?
Jag kan ta mig till beroende centrum akut, men vill jag verkligen bli fri från det?
Tar dom mig på allvar? Knappast.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen, abstinensen sliter i mig.
Idag har varit en dag i raden av alla som glöms bort eller smälter samman till en massa.
Jag vet inte ens vilken dag det är idag.Jag tror det är Tisdag men jag vet inte säkert.
Jag vet inte vad eller hur jag ska göra längre.
Det känns så jävla hopplöst!!....
'
01:15
Hey, nu är vi komplett vansinniga! :P
Nu ska jag "ut och gå" en liten runda.

en evig jakt

Vad hände med "this time i will not run" ? Vad hände med det?
Denna ständiga flykten dödar mig.
Jag kan inte ens njuta av ruset för psykoserna jagar efter mig.
Jag vet att jag måste stanna.Se mig omkring och inse att jag har problem, men det tänker jag inte göra, det vågar jag inte göra.

Jag var hos psykologen, men fick verkligen inte fram ett ord knappt om hur jag kände mig och hur jag mått dom senaste dagarna.Jag var oanträffbar i dag, det gick fan inte att nå fram till mig.
Jag skulle egentligen gå med i det där projektet idag, det för sjukskrivna som vill skaffa jobb, men det sket sig ju, för jag var helt lost och sa typ ingenting om det. Jag sa att jag inte vågade eller något sånt, FAN det måste jag ändra.

Abstinensen kommer i vågor hela tiden.Hur fan ska jag klara mig utan något lugnande?
Jag bara knaprar imovane för att stilla abstinensen och ångesten, men det lyckas inte så bra.
Allt har kommit till en punkt där jag inte vet om det kommer bära eller brista, jag vågar inte spekulera utan försöker bara leva "som vanligt".

03:18
Jaha jag kan inte sova...ska försöka nu igen men det kommer nog inte att funka.

Flykt!Flykt!Flykt!
Jag flyr jag springer så långt jag kan.
Jag bara flyr fältet för det är lättare.
Dom förstår inte att det blir en ond cirkel.
Jag springer för mitt liv, jag snubblar och jag faller även ibland.
Jag försöker springa ifrån mina problem, knarka bort mina problem.
Det enda som inte är bra med det är att det bara gör problemen värre sen.
Men jag lever i ögonblicket.Jag lever i nuet och i dimensionerna.
Och därför funkar det bra.
Jag är på konstant flykt.
Bloody pleasures och cigg brist.

02:08
Får väl sova nu antar jag, om det går.

what's really going on?

Jag lever på instinkt nu, det har jag nog gjort länge.
Dagarna och veckorna bara går förbi, kvittar väl vilken dag det är?
den 24 januari, jasså? Det säger mig ingenting, det får mig bara att få ångest över alla dagar jag förlorat.
Idag blir det överlevnad och film kväll med Ari.
Jag är egentligen helt förtvivlad, och ångesten bedövar mig.
Jag är desperat och förvirrad.Men det får jag försöka gömma under ytan.
Alla dessa slitande känslor framkallar sjuka situationer,och tal i huvudet.
Skriver när jag kommer tillbaks.

abstinens

åh då så.
onsdagen i sin korthet.
Psykotisk på väg till läkaren, panik på bussen och en tant som tyckte om mitt färgade hår.
Väl hos läkaren börjar han snacka om att jag röker, och då får inte han skriva ut benzo till mig för han kan förlora sitt jobb.Så för att jag ska få benzo måste jag vara ren, alltså lämna ett pisse prov som är negativt och då får jag mina benzo. Han frågade mig om jag ville lämna ett nu, men jag sa bara "det är inte lönt för det är positivt". Och det kommer det vara i några veckor till!!!!!!!!!!
Han frågade även varför jag gör det och vilken effekt det har på mig.
Han tyckte inte alls att jag skulle göra det ,då det är en liten hallucigen drog.
Han tyckte inte jag skulle göra det alls eftersom jag redan är ja inte i verkligheten.
Det hade han väl rätt i.
Han kom också med varnings talet om att jag kan få ännu mera psykoser av det.

Så utan benzo alltså. Jag känner mig naken nu när ingenting jag brukar ta, eller göra kan göras längre. Känner mig lämnad åt vargarna.Lämnad utan några lugnande,lämnad att gå igenom ett helvete.Varför skrek jag inte på honom, bad om någonting alls lugnande vad som helst?
Nej jag bara satt där iväg i en annan dimension och skrattade.

Med ångesten vid min sida och psykosen inne i mig går jag till apoteket helt väck.
Och får bara hämta ut imovane, går sedan med jobbiga steg hem till Marie och sitter hos henne ännu mera väck.
Efter ett tag gick jag hem, och senare skulle jag träffa Ari.

Stack ut och träffade honom på triangeln. Sen gick vi till honom och kollade på "gökboet" som för övrigt är riktigt jävla bra. Vansinne på hög nivå.
Jag satt och bara log och as garvade åt allt vansinne. Jag tyckte det var underbart.
Sen såg vi "det nya landet" tror jag den hette. Den var också rätt skum.
Sen slutade bussarna att gå, så då får jag vänta tills halv 6 ungefär.
Väl hemma slänger jag i mig två imovane och min morgon medecin och lägger mig ner för att sova. Men jag vänder på mig, hör grejer, hallucinerar och kämpar mot abstinensen.
Lyckades somna någon gång, och vaknar av att min mamma kommer hem.Kl 5!!!!
Jag skulle ju passa min syster på dagen, det sket sig något så otroligt.

Jag kämpar i all abstinens att försöka vara någorlunda lugn.
Nu ska jag ut och träffa teo ( av alla människor) och supa. Får se hur det går, skriver om det sen.
over and out.