Shattered.

Vad är det svåra i att vara nykter?
Vad är det som gör det så svårt för mig att leva ett nyktert liv?
Jag åker in och ut från akuter, ingenting fungerar.
Jag är så ensam, jag känner mig så ensam. Jag behöver någon där, någon riktig.
Jag behöver tröst, jag behöver verkligen hitta någon som vill vara med mig , någon jag kan vara mig själv framför som ändå finns kvar efter att alla hemligheter är avslöjade.
Men kommer det verkligen komma en dag då jag slutar skada mig själv?
Nu har jag ingen, inte ens Alex. Vad gör man i en sån här situation?


en text av mig:

Time is bleeding, tide is changing
I stand under the stars this night wondering if you'll ever come back
I know it's not that simple living my life
But I'm looking, I'm hoping, I'm searching for you

I need you, my saviour
save me from this hell
where are you? I'm calling, i'm dying by myself.

Time will never heal, will I ever feel?
alone in this world of ash
shattered dreams spred to dust over my naked soul

Hallucinations of your skin against mine
I look around and all I find is me trapped inside.
I take steps into the void, I trip and fall
I'm falling , falling , falling and slowly dying by myself.